åh, veckan av stress på gränsen till sammanbrott är över. jag tror inte fransyskan led alltför mycket, hon har nog haft det trevligare än mig. det stora ovädersmolnet pa-rapport har hängt över mig och tröttat ut mig så att jag nu snorar och väser som på parselspråk. gör inte så mycket för det är skönt att få slippa undan grejer genom att hosta lite och se ledsen ut.
fast, samtidigt som jag hela tiden nästan slagit över till vansinne på grund av allt som behövdes göras så har det varit rätt så trevligt. har satsat hårt på att kulturindoktrinera henne; i söndags var vi på balträning och jazzkonsert, i onsdags satt vi runt en brasa på landet och sjöng nationalteaternlåtar, i fredags var vi på skylten och igår såg vi napoleon dynamite. äntligen, har sparat min oskuld för hannah så himla länge.
idag har vi haft världens mest osentimentala avsked någonsin. känsloyttringar är inte riktigt min grej för det mesta. precis som en komet är jag; sten och is allra oftast, men ibland närmar omloppsbanan sig solen och då kan jag brinna (egentligen förångas, men det förstör liknelsen lite). ja, väldigt vackert. lika cool som en komet är jag också. sciencenerds worship me. GOSH!
barn är vår tid - nationalteatern
"gör inte så mycket för det är skönt att få slippa undan grejer genom att hosta lite och se ledsen ut. "!!!?
SvaraRaderaHMMMMMM....